@wakarimatzo


Jag vet att det är glest mellan inläggen här. Om ni vill ha mer (vilket jag hoppas!) får ni gärna följa mig på Instagram också. Där heter jag @wakarimatzo, vilket är en alternativ stavning på det japanska ordet wakarimasu och betyder ”jag förstår”. Det är bara ett ord som vi använder internt hemma i familjen i vissa sammanhang. Vet inte varför, men så är det. Tanken är att det även ska appliceras här på bloggen någon gång framöver, för att inte bli förväxlad med mammis företag. Det blir en del bilder på Luven även på Instagram, men även vardagsglimtar, selfies i smutsiga speglar, loppisfynd och annat smått och gott.

Luven och vårsolen

 

Tre ståtliga tranor



Jag planerade att fotografera mycket i helgen när jag ändå åkte till familjen i skogen, men det blev inte så. De är mitt uppe i en flytt så det blev en del arbete kring det i stället, samt firande av syskonskarans äldsta bror. Jag är äldst av fem, men jag tror att alla har vuxit om mig på längden vid det här laget. I alla fall, vid mina föräldrars nya hus finns en stor åker som de äger och där spatserade tre tranor som jag försökte fånga på bild. 
Hoppas ni får en fin vecka!

Någon form av segerdans

 
Efter att ha hoppat in som vikarie på diverse olika redaktioner i drygt fem månader ska jag nu inleda mitt andra långvikariat på heltid. Fram till hösten år 2016 är jag åter ensam lokalreporter, dock i annan kommun än tidigare. Ska bli så himla spännande!!! 

Fyra minuter bort


I dag tog vi bilen blott några minuter från stadskärnan för att promenera en stund i skogen. Solen värmde mellan trädtopparna och det enda vi hörde var någon fågel och våra egna andetag. Himla fint.

Jag tror att det lättar nu


Kostymteater med operainslag


I går besökte jag Kulturhuset Spira med min vän Hedda för att se teatern Amadeus, vilken skildrar historien om pianisten och tonsättaren Mozart. Det var riktigt bra! Älskade att karlarna hade pampiga klänningar och scenografin förstås - den var helt magisk. 

Luven och vårblommorna


Förlåt att det varit lite tyst här igen, har jobbat så himla mycket den här månaden att min hjärna inte orkat med något annat, i princip. Hur som haver, nog om mig, här kommer två våriga bilder på världens finaste! Luven!

Med tyg av Elna Voss Hellwig

 
En ”ny” tunika som färdats till mig från Finland. Tycker väldigt mycket om sådana här stormönstrade skapelser! (och ja, jag är så blek året om, till och med på sommaren)

När en solnedgång och ett snöfall skapar ett magiskt ögonblick



De flesta befann sig i köket när de största snöflingorna plötsligt började virvla ner från en solprydd himmel. Strålarna var varmare än någonsin och starka, så starka. Vi ropade på pappi som satt vid datorn ett rum bort som snabbt var på plats med mobilen i hand. Vi fotade, tittade, fotade, njöt och fotade lite till. Detta varade inte i mer än max fem minuter och det var nog för att jag skulle tappa andan och på något förunderligt sätt ändå känna att våren snart är här. På riktigt. 


24 ÅR. JÖNKÖPING.
Rödtotta med fäbless för 50-70 talet
secondhand
tatueringar
foto
intima konserter
veteranbilar
färgglada ting
och äventyr förstås

Maila om du har något på hjärtat:
-------------------------
makrillsblogg
@hotmail.se




RSS 2.0